Senaste inläggen

Av Sonja - 14 januari 2016 15:17

Över att har bott ett år tillsammans fick jag nog, jag tog mitt pick och pack och stack.
Det kändes inte längre som mitt hem, det kändes främande.
Jag lämnade allt och flydde min väg. Det blev inte som tänkt men det redde upp sig till slut.

Jag hittade en lägenhet som jag flyttade in i, jag höll på att bryta ihop
flera gånger. Det tog några veckor och jag stog ÄNTLIGEN på benen igen.
Men det var ingen lång tid. Det gick så långt och blev så överdrivet.
När hela halva stan fick veta vilken tid jag släcker lamporna och vem som
är på besök  fick mig att explodera, det tog tyvärr inte stopp där.
Det kom in en barnskyddsanmälan på vår dotter
VÅR 3 ½ MÅNADERS GAMLA DOTTER.
Mina tankar var hemska, att någon kan vara så elak, kall hjärtad och göra så.

Det drabbade inte bara mig. Det drabbade barnets far och Isabelle.
Den/dom som ligger bakom denna anmälan vet inte vem jag är, känner mig inte ens
och vet ingenting om mig.


Jag blev så arg så jag tänkte nästa gång jag får tag i denna som gjort det
lär det nog bli ett jädrans liv för jag visste direkt vem det var.
Att någon ens vågar ta steget och blanda sig i någon annans PRIVATLIV.

Ja, jag hade ett nytt förhållande.
Vi pratade om allt. Umgicks på kvällarna.
Han stöttade mig, allt var så bra, han hjälpte mig med dottern, ja egentligen med allt.
Det tog inte länge så gick vi skilda vägar, det var jag som ville ha det så
för jag kom fram till att jag vill vara ensam och saknar dotterns far.
Vi är såklart vänner och har pratat en del.

Jag och fadern är tillsammans igen och idag är det 1 år sedan
vi fick ett + på preggotestet och lillan mår bra, hon blir idag 5 månader
och hennes far blir 30 år idag.

Om du/ni som ställde till detta helvete åt oss läser detta vill jag påminna dig/er
om att jag vet vem ni är och jag vill göra på klart att detta är inget hot.
Men jag vet att du/ni också kommer bli straffad en dag.
Hur vet jag inte men om det finns en Gud kommer han ge er/dig ett straff som ni/du förtjänar.
Jag hoppas i alla fall att i framtiden låta andra vara för du/ni är inte perfekt heller.
Det är ingen. Soccen vakar som en örn efter oss så jag hoppas fan ni/du är nöjd.

Men varför sparka på någon som redan ligger?

Om någon har något elakt att komma med HÅLL DET INOM ER.

Av Sonja - 12 januari 2016 20:54

Har diskat,torkat damm, tvättat,dammsugit, moppat med h2o moppfan, ja osv hela kvällen typ.
Slog i knä 100 gånger så nu får jag vara inva tills det gått om, det har liksom låst sig så inte speciellt skönt..

På tal om något annat, mina 2 fyrbenta bäbisar söker nytt hem.
Tar verkligen väldigt ont, det skär i hjärtat att veta att jag inte kommer ha dom tills sista dagen men skulle såklart vilja kämpa vidare men det har tagit stopp nu.
Dom har alltid varit mina favoriter i mina fina älskade skyddsänglar <3
Varför vill jag inte gå in på för jag orkar inte med andras åsikter.

Nu blir det film och mys. :)

Av Sonja - 29 december 2015 00:33



Isas första jul blev riktigt lyckad.
Det var bara vi 3, jag,hon och hennes far.
Hon fick fina julklappar och vi fick lugn och ro! Så perfekt. Hoppas det kommer vara så sålänge vi "firar jul".
Jag är inte den som vill fira med andra, speciellt inte nu när vi har vår egen lilla familj, på julafton ska man vara mamma,pappa,barn om det är möjligt fast föräldrarna bor ifrån varandra,
det är viktigt för barnen att föräldrarna ska kunna umgås ibland och prata tycker jag.

Sådär på tal om detta världelösa väder är jag lite besviken, -13 ute och ingen snö.
Det känns som höst..

Bara för att min hjärna går på högvarv så har jag funderat mycket på när jag gick i skolan. Jag blev mobbad för min vikt
och för att jag inte kunde säga RRRR.
Jag skorrar och skäms för det men jag tränar nog mellan varven.
Jag kan säga RRRR men ibland glömmer jag att lägga tungan rätt.

Jag och Tobias har pratat mycket om mobbning den senaste tiden, tankarna snurrar när lilla skrutt ska börja skolan fast det är många år ännu men iaf..
 Nu för tiden börjar väl mobbandet ganska tidigt.. Alla vågar ju inte berätta att man blivit mobbad. Jag hörde till den gruppen som inte vågade berätta.

Varje dag fick jag höra något elakt.
Än idag minns jag som om det vore igår hur jag kom gående i korridoren påväg från matsalen och en som var 1 år äldre knuffade till mig och sedan skrattade och fräste att jag tar mycket plats och att jag ska hålla mig åt sidan. Lärarna brydde sig inte ett skit, dom pratade med kräket men det höll fortfarande på.  Det blev 10 gånger värre.
Denna person var en plåga för många, inte bara mot mig, även andra som var lite speciell.
Jag brukar inte ha elaka tankar om någon men denna person hoppas jag verkligen hamnar i samma situation.

Varje gång jag möter *anonyma kräket* någonstans så skulle jag bara kunna ge *fult öknamn* en rak höger eller en spark på grejorna.

För typ 2 år sedan så bad denna *fult öknamn* om ursäkt men jag kunde inte acceptera ursäkten utan ända jag sa vad dra åt helvete din jävel.
Efter en stund då jag hade fått sagt mina vackra ord så kom samma *fult öknamn*
och frågade om jag hade eld.
Då tog mina närver slut och jag fräste till *fult öknamn (igen)* Tydligen har du rökt upp dina hjärnceller och gasen tagit slut i flintan eftersom du inte minns att jag bad dig dra åt helvete för några minuter sedan.

Jag vart så arg så jag önskade denna människa att jag hoppas h*n brinner upp, helvetet har nog sparat en plats.
H*n stirrade länge på mig och tänkte säkert wtf, kan hon sånt? Just när jag var påväg att knyta näven gick h*n sin väg och efter det har jag inte hört ett ord men det lockar nog att avsluta det jag nästan lyckades med.

Sådär. Nu har jag fått avreagera mig lite så nu måste jag försöka sova.
Gott nytt år!

Av Sonja - 22 december 2015 01:09

Jag lever nog, jag har bara inte haft ork att skriva.
Har så mycket runt mig så jag har fullt upp.
Nu har 2 månader gått sedan jag flyttade,
har gått hur bra som helst även om det har varit jobbigt ibland.
Har hänt väldigt mycket, båda bra och dåliga saker.

Sådär kort:
Julen närmar sig och jag ser ingen snö.

Isabelle har blivit 4 månader nu och jollrar och dräglar, sover hela nätterna och äter bra.

Nelly har blivit innehund, går hur bra som helst bara att jag kämpar fortfarande med att få något fett på henne..

Tella är knasig som vanligt och fortfarande lite tjockis.

Jag och dotterns far har hittat varandra igen och det känns verkligen bra, kan liksom inte vara utan honom. Har varit ute i busken nu 1 vecka men tänkta bosätta mig i lägenheten någon dag. (Ja, jag har svårt att slita mig ifrån honom..)

Jag har även tatuerat mig, dotterns namn och datumet när hon föddes, nöjd som fan vart jag även om jag dog typ 10 gånger på en halv timme.

En fin människa med ett varmt hjärta somnade in efter en lång kamp mot cancern. Så ung och så orättvist.
RIP Basti  <3 <3

Jag har fortfarande sömnproblem och kämpar att inte falla ner i gropen igen.

Krockade med bil på lucia, fick hjärnskakning och sträckt nacken, väntar nu på att de ska hitta en tid till röntgen i och med att jag har även haft huvudvärk varje dag i 2 månaders tid..



Av Sonja - 20 oktober 2015 13:10

Usch vilket väder. Duggar och är grått.. Solen tog visst semester..

Denna vecka började ju inte så bra. Massa åsikter hit och dit och det blev

totalt kaos. På fredag börjar vi flytta saker, wohoo! 

Nu är det äntligen på gång och livet som nykarlebybo kan börja,

jag är redo att reda upp! 


Förra onsdan skrev jag på kontraktet, nyklarna i handen och jag kände en

härlig känsla. Dethär blir nog bra jepp jepp!

Var hos mamma onsdag-fredag och Isabelle lämnade där till lördag.

Kändes konstigt att inte ha henne hemma men det gick nog bra ändå..

Hennes mage är upp och ner så hon har fått laxeringsmedel några dagar

så nu ska vi hoppas det börjar reda upp sig.


Igår var hon väldigt mysig, inte ett enda skrik på hela dagen.

Idag har det varit lite jobbigare men hon sover just nu så nu är det lungt :)

Hon har verkligen växt på sista tiden, för 1½ vecka sedan passade 56 på henne

men nu är det 62 som gäller huhu!

Tiden går allt för fort..

Nu kommer fadern hem så jag ska gå ut och röka och vara social,

ha en bra dag!


Av Sonja - 11 oktober 2015 22:15

Ibland måste man chansa och våga prova på för att veta om man gjort rätt.
Ibland måste man ta tunga beslut, jag har gjort det nyligen.
Ibland måste man släppa in personer i sitt liv som vill hjälpa även om man har svårt att lita på någon, det har jag gjort och kan lätt konstatera att det var det bästa jag någongång gjort, att få känna sig älskad och världefull igen är något jag mår bra av.

Jag kan inte påstå att jag har alla indianer i kanoten men nu vill jag leva som jag vill och vakna upp på morgonen och tänka att jag behöver inte stressa, jag kan vara inne och mysa med Isabelle hela dagen om jag vill.
Den sista tiden har varit jobbig.
Både skratt,gråt,positiva och negativa tankar.
Jag har alltid velat leva mitt eget liv men det är alltid något som hindrar.
Men nu är det på gång och jag tänker inte skippa denhär chansen.

Om det blir bra vet jag inte, men jag gör allt jag kan för att orka ta hand om Isabelle även när det kommer tunga stunder och visa världen att jag är en bra mamma och jag försöker så gott jag kan, inte alltid det enklaste men jag försöker verkligen allt jag kan.

Det kommer bli en tung period om några dagar/veckor, det vet jag.
Och enda jag får är en massa skit och hat. Hata mig det får man, MEN jag vill inte veta allt som sägs. Bättre vara tyst än att trycka ner en färdig nerstampad människa. Och det beslutet jag tagit är kanske inte något att rekomendera men just nu är det ända som skulle kunna vara bra.

Att få höra att jag kommer lämna Isabelles pappa och stänga ut honom gör så jvla ont.
Det sista jag vill är att ta hans dotter ifrån honom, han har all rätt i världen att träffa henne och hon har all rätt att träffa honom, därför tycker jag att folk som inte vet ett skit om denna situation inte ska blanda sig i, vi vet hur det är, men ingen annan verkar förstå.

Jag kommer ALLTID älska honom, han gav mig den finaste dottern man kunde önska sig, han har gett mig stöd när jag mått dåligt, han har gett mig råd när jag inte vet om jag ska vara fisk eller fågel.
Han har hjälpt mig med mycket.

Så därför skriver jag detta:
Om det är problem mellan 2 personer, blanda aldrig in någon annan även fast dom säger dom vill bara hjälpa, det blir totalt kaos.

Snart ska lilla skutten äta, hon blev döpt igår (10.10.2015) till Isabelle Nadine Bergfelt. Allt gick bra, hon var lugn och snäll.
Ha det bra!

Av Sonja - 23 september 2015 13:39

Hej länge sedan sist. Allt går helt ok, lillan växer och mår bra och går upp i vikt. Hennes 3 veckors långa ögoninflammation har nu äntligen försvunnit. Hoppas den inte kommer tillbaka.

Livet har varken blivit bättre eller sämre, jag står fortfarande och trampar i samma grop,kämpar att ta mig upp men jag har liksom fastnat.
Idag har jag fått höra att jag är en världelös mamma som ska ut med mina älskade såkallade vänner och vara lite social ihälg. Men det är ju inte första gången.
Det har varit planerat väldigt många gånger men aldrig blivit av så nu ihälg smäller det! Kan ju inte svika när jag en gång lovat, och allt är färdigt planerat.
Detta har nog varit den längsta veckan på länge :P men nu är det bara 48 timmar kvar :D
Det ska bli skönt att få komma hem ifrån efter allt som varit.


Kommer ju såklart vara tomt och kännas konstigt utan Isa, men jag vet ju att hon är inte långt borta.
Kommer såklart hålla mig nykter, jag känner inget behov att dra huvudet fullt direkt jag blir barnledig, man kan ju ha roligt på annat sätt också ;)
Tycker jag förtjänar en utekväll/natt efter alla dessa veckor jag har vakat som en hökmamma dag som natt, så nu är det min tur att få vara fri och göra det jag vill. Lyckligare kan jag inte vara just nu.

Mamma och Roger kommer snart så får jag göra det som jag inte hunnit med, typ städa hagen, mys med hårbollen som bor där och äta (!!!!!!!!!)
Nåja tack för mig.

Älskade lilla bebbe <3

Av Sonja - 11 september 2015 08:57

Äntligen fredag :)
Pappaledigt tog slut igår så vilket betyder jag vakade själv natten till igår. Hon gjorde inget annat en skrek men inatt har hon somnat efter hon ätit, skönt!! Hoppas hon är lika snäll under dagen. Ringde till mamma igår som kom hit och skötte, skönt var det!

Idag kommer hon också, det var meningen hon skulle komma först idag men det blev igår också, bra att ha någon som kommer och hjälper när allt känns tungt och man håller på bränna närverna.. Isa har nyss ätit så jag ska vila en stund innan jag stiger upp, ska elda lite i spisen tror jag, för jag fryser..
Hoppas hon somnar om snart igen!

Trevlig helg :)

Skapa flashcards